Torskog förr och nu

Här berättar vi om vad som händer i Torskog idag, i en levande bygd med färgstarka människor och miljöer, och hur det var förr. Vår historia. 

Sänd oss gärna ett mail om du har egna berättelser från vår bygd så lägger vi upp det här. [email protected]

Målet är att referenser och källhänvisningar ska finnas efter varje avsnitt.   

(texterna är under arbete och kommer läggas in när tid finnes och ny fakta dyker upp)

 

Nutid

St Olofs källa och pilgrimsleden

I Källseröd ligger St Olofs källa. Här kan du dricka ett fantastiskt gott vatten direkt ur en källa i marken.
Västerlandaprästen Bo Glans fick 1987 ett brev där det framgick att det skulle finnas en medeltida dopkälla i Torskog. För många hade detta fallit i glömska, men vaktmästaren Ingemar Rydén kunde peka ut platsen då han som barn varit där på skolutflykt. Efter detta började man fira Olsmässa, eller "Olsok" som var det gamla norska namnet på S:t Olofsdagen 29 juli.

Längre ner på sidan, under rubriken 1000-tal kan du läsa mer om St Olof och vem han var. 
Här kan du läsa vad Svenska kyrkan skriver: https://www.svenskakyrkan.se/lillaedet/pilgrimsleden-i-vasterlanda
Här kan du läsa om vandringsleden: http://privat.bahnhof.se/wb133224/index.html

 

Bygdeprat och skrönor från Torskog

Kogapet

Det berättas att kogapet var platsen där man korna stod och väntade på att få komma hem för att bli mjölkade. Korna ska ha gapat och råmat för full halls. 

Källa: Bygdeprat

Ranke sten

Helt enkelt några ranka stenar i bäcken mellan Tån och Källseröd. Stenarna finns inte kvar efter man förbättrat vägen, men jaktlag och andra använder namnet.

Källa: Bygdeprat

Koja som tillflykt

Denna förfallna koja användes förr om somrarna av en man som, enligt vad man säger på bygden, "flyttade" dit när hustrun grälade för mycket på honom. Men som alla vet skall man inte lita för mycket på skvaller, han kanske bara gillade att bo så här. Troligtvis byggdes den första kojan någon gång i mitten av 1900-talet. Den brann upp, och då byggde han den som står där idag.
Kojan ligger mellan Hamnen och Vänta/Kärret strax söder om eller i utkanten av Torskog. 
Källa: Bygdeprat

 

Historik 

Stendammen och Kroksjön

I mitten av 1700-talet behövde Torskogs bruk kraft för att driva ett järnbruk. Kroksjön dämdes upp, kanalsystem mellan flera sjöar byggdes för att mynna ut in Kroksjön och den nya Stendammen kom till. 

När dämmet i Stendammen byggdes förändrades miljön i området. Kroksjö å fösvann, liksomen del av Torske å. Vad men berättat för mig är att det låg ladugårdar där Stendammen finns idag. Det kan också varit mindre gårdar. (Om du har information om detta får du gärna berätta genom att fylla i kontaktformuläret.)

Nästan all skog och timmer var skördat vid den den här tiden och dåvarande brukspatron på Torskog, Olof Vengren, beslöt sig för att så ny skog vid Kroksjön. Man satte ut frön av barr och lövträd samt 50000 ekollon. 

Man kan fortfarande se kanalerna och en del av alla ekar och blandskog som planterades kring sjöarna Kroksjön och Stendammen. Tyvärr har avverkning i senare tid ändrat karaktären i naturen på vissa ställen och man kan bara hoppas att nuvarande skogsskötare har kunskap om traditionen och historien och vårdar naturen häromkring. 

Stendammens dämme byggdes kring 1740. I samband med detta byggdes en torpstuga med uthus nedanför dämmet. De första som bodde där var troligtvis skogs- och torvarbetare, vid sidan om skötseln och regleringen av dämmet. 

Framkomligheten till dammvaktarstugan har alltid varit begränsad och många historier om tilldragelser vid olyckor och annat finns att läsa bla i boken Thorskog förr i tiden. 

Nuvarande dammvaktarstuga uppfördes ca år 1880. Det finns fortfarande inte någon bilväg till stugan. 

1945 byggdes den första tunneln mellan Stendammen och Kroksjön. Idag finns två. Före sprängningen och byggnationen av tunneln drog man ekan på en rullanordning mellan sjöarna. 

Om man vill övernatt i Kroksjön kan man göra den i grottorna "Håle sten". Här sägs det att man sedan långt tillbaka förvarat hö. Trollen vid Kroksjön har en egen sten. Den ligger på en bergskant, går att rucka på litegrann, men faller inte ner förrän ett brudpar kommer förbi, enligt sägen. 

Stendammen är en populär badsjö. Här finns bryggor, liten sandstrand och klippor. Vintertid är det populärt att åka skridskor på Stendammen och vidare in i Svartedalen till Kroksjön, Helgesjön, Torrgårdsvatten och Rödvatten.
Källa: "Svartedalens pärlor" och "Thorskog förr och nu"

Förklaringar på lokala namn

I boken Hjärtum Västerlanda Inlands Torpe Häradshistorik hittade vi spännade förklaringar på några av våra lokala namn. Det är inte lätt att tyda för en lekman, men ändå spännande att utläsa namnens betydelse genom historien.
(Lite "svajiga" men läsbara bilder följer nedan. Vi ber om ursäkt för dålig bildkvalitet)

 

 

 

1500-tal och Torske å

Biskop Jens Nilsson beskriver Västerlanda socken år 1594. Här nämns de två gårdarna Torskog Norgård och Torskog Sörgård som låg vid å kallad Tørske å. Detta vattendrag var fortsättningen på en bäck som strömmade från Kroksjön ca 1500 m nordost och som efter den sträckningen tar av mot öster vidare ut i älven och då benämns Tørske å. Stendammen nämns inte i sammanhanget varför det är troligt att det bara var en liten vattensamling där Tørske å började. 

Thorskogsgårdarna hade var sin såg. Den på södra sidan om ån låg i sydväst i förhållande till den på norra sidan. Vidare har det noterats att mellan dessa gårdar, utmed ån, stod sex kvarnhus. Tre på varje sida.

Det är sannolikt ån som gett Torskog sitt namn. Den första stavelsen Tor som har behållits genom tiderna lär härstamma från det fornnordiska tør (torr), som kan tolkas som att ån lätt torkar ut (uppgiften hämtad från "Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän"). Vattentillgången var troligtvis oregelbunden och därmed också såg och kvarnverksamheten tiden innan uppdämningen. 
Källa: "Thorskog förr i tiden"

Mer om Stendammen och dämmet kommer!

Bohuslän under 1200-talet

År 1253 samlade Birger Jarl och norske Håkon gamle sina respektive styrkor i Gullberg för att gemensamt ta sig an danskarna. Några år dessförinnan, 1249, skall man enligt Håkon Håkonssons saga ha träffats på Torska, dagens Thorskog mitt emot Liodhusum (Lödöse), dit Håkon och hans flotta seglat för att invänta Birger. Det måste ha varit spännande för den svenska garnisonen att ha hela den norska flottan samlad rakt över älven bara några hundra meter bort... I Thorskog skall man sedan ha kommit till en uppgörelse om fred sinsemellan.

Källa: http://www.wadbring.com/historia/sidor/lodose.htm#torskog

 


Bohuslän tillhör Norge. Älvsyssel som är beteckningen på vårt landskap under 1200-talet, dessförinnan hette det Inland och andra sidan älven, som tillhörde Sverige, hette Utland.

Omkring 1250 är hela Norge politiskt sammanhållet av Håkon Håkonsson. Förhandlingar med Birger Jarl i Sverige leder till östskandinaviska makten tillerkänns en landskorridor längs Göta Älvs södra strand ut till Kattegatt. 

Regenter i Norska Bohuslän under 1200-talet:

1202-1204 Håkon Sverresson 

1204 Gutorm

1204-1217 Inge Bårdsson

1217-1263 Håkon Håkonsson

1263-1280 Magnus Lagaböte

1280-1299 Erik Prästhatare

1299-1319 Håkon Magnusson Hålägg

Källa: "Bohuslän - ett gränslands historia"

 

Klostergårdarna Torskog Norgåd och Torskog Sörgård

Gårdarna tillhörde en gång i tiden Augustinerklostret, eller som det en gång kallades Kastelle kloster i Kongahäll. Detta kloster instiftades under kung Sverres tid, år 1151-1202 och var ett av de mest betydande i Bohuslän. Det hade många gårdar i sin ägo och den ekonomiska ställningen var god. 

Första gången gården Torskog nämns som klostrets egendom var 1354. I klostrets jordebok ingår Torskog Norgård (Torskabudum). Där finns även gården Skalleröd (Skalla rudi) nedtecknad.
Källa: "Thorskog förr i tiden"

Man berättar att Krusegården fick sitt namn under klostrets ägo, då man brände drycker där. 

1000-tal

Om Västerlanda 

Västerlanda betyder antingen boplats eller platsen där det finns en slingrande å. Det senare syftar i så fall på Västerlandaån som rinner från Västersjön ut i Göta älv. Det tidigaste skriftliga belägget är från 1350- talet: "Vistalanda sokn, tillhör Hjärtums pastorat".
Källa: https://www.svenskakyrkan.se/lillaedet/1000-ars-historia

St Olofs källa i Källseröd, Torskog

Vem var Sankt Olof?

Olav Haraldsson, 995 – 1030, var kung över Norge. Han blev döpt och gick hårt fram för att kristna Norge.År 1018 gifte han sig i hemlighet med dottern till den svenske kungen Olof Skötkonung. Man sluter fred i Konga­ hälla (Kungälv) och älven erkänns som riksgräns.
Efter att ha krigat i danska Skåne, vänder han hemåt och enligt en tradition vilar han sig i Källseröd, Västerlanda, där en källa springer upp.
Efter att ha förlorat makten över riket far han till Ryssland, men återvänder
till Norge och försöker återta makten, men blir dödad och begravs i Striklastad (Trondheim).
Legender berättar att kroppen bevarades mirakulöst och flera tillfrisknanden tillskrevs honom. Olof blev Sankt Olof och Trondheim blev medeltidens största vallfartsort i Norden. källa: https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=975753

Från Snorres sagor och muntlig tradition berättas det att Olav Haraldsson (Olav den helige) omkring år 1020 flydde från de norska stormännen genom detta område av "Viken" (Bohuslän).
En av hans män tog på sig kungens röda mantel och lockade förföljarna på avvägar för att kungen skulle kunna fly över Göta Älv och rädda sig hos svenskarna. Källa: https://www.svenskakyrkan.se/lillaedet/1000-ars-historia

Läs mer om St Olofs källa och pilgrimsleden i början av sidan (under nutid) eller här: http://www.fridsamt.se/pilgrim/